Varför kan man inte stänga av sina känslor? Precis som de gör i filmer. Livet, speciellt mitt hade blivit så mycket lättare.

Kan inte gråta längre. Har inga tårar kvar! Men mitt hjärta är verkligen i tusen bitar, jag hatar att han får mig såhär till mods. Har funderat på om jag ska berätta för han men jag kan inte förlora han som vän. Jag vill ha han runt omkring mig. Han får mig att känna mig speciell som ingen har gjort förut.

Men jag har hållt mitt huvud högt och kallat mig stark men allting går bara sönder så jag fallner ner mot marken. Jag vet inte hur jag har överlevt all smärta, alltså att blivit sårad så mycket. Inte bara killar utan här hemma. Det är inte lätt för en tjej att gå runt med brustet hjärta samtidigt som ens föräldrar hatar en. Det blir för mycket!

Men jag får tacka mina vänner för att de alltid funnits vid min sida och jag är återigen otroligt tacksam för att ha dem!

Men det saknas fortfarande något, jag saknar han.

Jag sjunker in i mig själv och skapar ett skal, det som kallas känslor finns inte kvar.

Ska sluta skriva nu, ska upp om en timme. Jag är bara riktigt jävla hopplös, mina vänner försöker få mig att må bra och de lyckas men inte tillräckligt. Men en dag kommer de tröttna och jag blir ensam.

J.B har börjat ringa mig. Riktigt irriterande. Hur ska jag få bort killen? Jag har aldrig kontaktat han och nu vill han prata. Han tjatar,tjatar och tjatar. Får la stå ut med 10 min av hans jobbiga snack om ingenting.

Vill sjunka igenom jorden!

Godnatt bloggen

Vad hände egentligen? Jag har blivit en helt ny människa. Känns verkligen som jag har börjat om på ett nytt oskrivet kapitel. Okej, jag ska inte ljuga. Jag har gjort en hel del grejer som mina närmaste vänner inte vet någonting om...

Ett nytt liv men lika falsk mot mina vänner som alltid. Jag beter mig som en idiot.

Jag ska inte skylla på alla andra men när folk har börjat snacka om sin vikt och att de vill bli smalare få mig att titta ner och jag... jag tycker jag borde gå ner i vikt. Man tycker att man ser tjock ut från sin blick men man egentligen inte är det.

Vad är det som händer med mig? Vill jag verkligen svälta mig själv för att se speceiella siffror på vågen?

Jag vill inte det men folk som pratar om det lockar med mig. Jag måste testa tänja gränserna...

Borde sova, ska upp om 5 timmar. Jag orkar inte med mig själv. Men jag måste ta ett djupt andetag och blunda, glömma allt som hände. Vill inte minnas det. Tänka på den nya sidan som jag kan skriva ner min nya historia. Får helt enkelt se vad livet har att erbjuda.

Jag har ingen om vad jag vill ha fram med all skittext men ni som läste den får ett + i kanten. Jag är förvirrad bara!