Varför kan man inte stänga av sina känslor? Precis som de gör i filmer. Livet, speciellt mitt hade blivit så mycket lättare.

Kan inte gråta längre. Har inga tårar kvar! Men mitt hjärta är verkligen i tusen bitar, jag hatar att han får mig såhär till mods. Har funderat på om jag ska berätta för han men jag kan inte förlora han som vän. Jag vill ha han runt omkring mig. Han får mig att känna mig speciell som ingen har gjort förut.

Men jag har hållt mitt huvud högt och kallat mig stark men allting går bara sönder så jag fallner ner mot marken. Jag vet inte hur jag har överlevt all smärta, alltså att blivit sårad så mycket. Inte bara killar utan här hemma. Det är inte lätt för en tjej att gå runt med brustet hjärta samtidigt som ens föräldrar hatar en. Det blir för mycket!

Men jag får tacka mina vänner för att de alltid funnits vid min sida och jag är återigen otroligt tacksam för att ha dem!

Men det saknas fortfarande något, jag saknar han.

Jag sjunker in i mig själv och skapar ett skal, det som kallas känslor finns inte kvar.

Ska sluta skriva nu, ska upp om en timme. Jag är bara riktigt jävla hopplös, mina vänner försöker få mig att må bra och de lyckas men inte tillräckligt. Men en dag kommer de tröttna och jag blir ensam.