Du faller för killen som sårar dig , men blind för killen som dör för dig

Som jag sa i tidigare inlägg är att jag lever på gamla minnen. Jag är helt fast i den tiden pga J. Han var så läskigt bra, sjukt underbar. Men alla förändras likaså ens känslor.

Lyssnar på en massa sorgliga låtar för att minnas den smärtan som han gav mig när han lämnade mig bara sådär. Jag måste få veta om allt har hänt eller om allt är en dröm. Jag önskar ändå att allt var en dröm, en dröm som aldrig kommer bli sann men någonstans så vet jag att det hände.

Han älskade mig, och jag var världens lyckligaste tjej. ingen har någonsin fått mig att må så fruktansvärt bra. Jag var helt nerkärad i han. Om man ens kan säga så men det är nog de ända sättet att kunna förklara mina känslor som var för han. Jag önskar också att jag kunde skriva ner varje minne med honom så att ni skulle förstå min sits ännu mer, men det går inte. Det kommer göra så grymt ont i hjärtat - som om någon hällde salt i ett öppet sår!

Men jag inser, dag efter dag som går att jag börjar släppa honom och den dagen jag verkligen känner att jag kan släppa han helt och ha han som vän så kommer han och ger mig den uppmärksamheten jag vill och håller om mig. Även om det är en vän grej för hans del så kommer det aldrig bli så för mig. Jag kommer alltid långt in i själen älska han tills jag dör. Så mycket betyder han för mig men jag vet att jag bara är en av alla hans vänner som betyder lite grann. Men han har själv sagt att jag är den som betyder mest för han - too sweet.

Men jag vet att jag kan klara av detta, jag ska klara det utan problem. En ny fräsch start!!

Okej, helt ärligt - jag har kommit över J ganska bra nu. Jag vet att det aldrig kommer bli vi och jag kommer aldrig få höra de orden han sa till mig! Men jag lever på gamla tider, jag måste sluta upp med det... Hur svårt det en är.

Jag trodde jag och E var vänner men allt börjar kännas skumt igen och jag faller tillbaks till gamla minnen och jag kan inte såra han igen så jag måste återigen säga dagligen att jag bara vill vara vänner så fort det blir för mycket.

Och den här okända killen vid namn... Tjänar jag ingenting. Jag gav upp. Jag kan inte fightas mot kärleken, det funkar inte. Så nu hoppas jag att allt löser sig.

Sen har vi ju flertals söta/snygga killar och alla är olika på sitt sätt men jag kommer aldrig få den jag vill ha.